utanproblem

Känner mig som världens fegaste tjej. Jag vågar inte ens ta kontakt med mina bästa vänner med rädsla för att bli sviken. Jag vet att de ska ha filmkväll. Alla mina vänner från skolan typ. Men jag vågar inte fråga om jag kan joina dem. Bara för att jag vet att de inte vill ha mig där. Jag vet att de inte skulle säga nej om jag frågade men själva grejen med att veta att de inte vill ha mig där skulle ta kål på mig.

Känner mig bara allmänt jävla anti allt och ledsen. Så jag väljer alltså att sitta hemma och deppa över mitt liv? Ensam, då ingen i familjen är hemma. Ja, faktiskt. Hellre ensam på riktigt än att sitta i ett rum fyllt med andra och känna mig ensam där. Snälla, jag vill inte. Orkar inte. Vägrar gå tillbaka till känslorna från mellanstadiet igen. Tårarna bränner bakom ögonlocken bara jag tänker på det. Särskilt dagar som dessa. Jag behöver någon att krama.